Kaskö hamns historia
-port of kaskinen
Kaskö hamns sjöfartshistoria är något äldre och går tillbaka till 1770-talet, då ett litet packhus, tullhus och en brygga reste sig på platsen som nu är känt som Inre hamnen.
Staden Kaskö grundades år 1785 då kung Gustav III av Sverige beviljade staden särskilda rättigheter genom att underteckna ett privilegiebrev. Kaskö hamns sjöfartshistoria är något äldre och går tillbaka till 1770-talet, då ett litet packhus, tullhus och en brygga reste sig på platsen som nu är känt som Inre hamnen. Till en början var sjöfarten blygsam, men med tiden byggde köpmännen och staden själv fler bryggor, som Tullbryggan, som låg där dagens gästhamn är belägen. Även om sjöfarten och hamnverksamheten först intensifierades år 1875 hade Kaskö hamn redan under medeltiden varit känd för sin djupa och skyddade farled.
År 1912 anlände järnvägen till Kaskö och ett järnvägsspår drogs till Inre hamnen. Samtidigt togs Pålbryggan i bruk, som låg på samma plats som dagens Kemikaliekajen på trävaruområdet. År 1955 började byggandet av Djuphamnen, som idag har vuxit till 900 meter och erbjuder åtta kajplatser.
För hamnens utveckling var skogsindustrins tillväxt på 1800-talet av stor betydelse, särskilt byggandet av Metsä-Botnias fabrik i Kaskö år 1977. Hamnens betydelse stärktes också genom att Finnforest koncentrerade lastningarna från sina finska sågverk till Kaskö på 1990-talet och M-Reals fabriksinvestering på 2000-talet.
Tidigare var de viktigaste exportprodukterna tjära, beck, sågade och snidade trävaror samt jordbruksprodukter. Även salt var en betydande importvara. Idag är de främsta exportartiklarna sågat virke, cellulosa och termomekanisk massa. Dessutom skeppas en mängd kemikalier, foder gödsel och kalk, växttorv och vindkraftskomponenter.
Från år 1934 fungerade Kaskö hamn som en viktig vinterhamn för Norra Finlands massaindustri, men denna roll ändrades år 1974 då Finlands nya isbrytare började hålla farleder öppna också till de norra hamnarna.
I hamnverksamhetens början ansvarade fartygens besättning för lastning och lossning. I början av 1900-talet började särskilda stuvare ta hand om detta arbete. Till en början skedde lasthanteringen helt manuellt, men med ångfartygens ökande popularitet på 1870-talet infördes de första vinscharna. Cirka 100 år senare anlände kajbaserade lyftanordningar, vilket innebar ett betydande framsteg inom lasthanteringen. I Kaskö var hamnarbetarna till en början anställda på tillfälliga arbetskontrakt, men år 1983 blev maskinoperatörerna vid Kaskö Stevedoring tillsvidareanställda, och år 2001 även de övriga stuvarna. Före andra världskriget kunde upp till 200 arbetstagare arbeta i hamnen under de mest hektiska perioderna, medan trafikmängden idag är ungefär femton gånger större och det finns 50–60 regelbundna arbetstagare i hamnen.
Tillväxt mot en modern och digitaliserad frakthamn
Kaskö hamn lyckades ganska bra att återhämta sig från den pågående omstruktureringen av skogsindustrin fram till år 2016. Den ekonomiska nedgången som började år 2008 påverkade sjöfarten, men Kaskö klarade sig även från detta och omfattande planer började utarbetas för att utveckla hamnen och utvidga hamnområdet.
År 2017 utsågs Patrik Hellman till VD för Kaskö hamn Ab, vars uppgift var att fokusera på marknadsföring och utveckling för att öka hamnverksamheten. Under åren 2018–2024 fastställdes de strategiska tillvägagångssätten för tillväxt, och en ny tillväxtplan utarbetades, inklusive nyckelprojekt och analys av kundbehov.
År 2020 kunde man se en målinriktad förnyelse som ledde till den tredje årliga ökningen av godstrafik och en tillväxt på 25% på tre år. Under 2021 fortsatte hamnens trafik att växa, och den pågående digitaliseringsprojektet främjade effektivitet och hastighet. Moderniseringen och digitaliseringen av hamnen har varit centrala element i tillväxten.
Kaskö hamn har reagerat på behoven av att minska utsläppen. Hamnens mål är att vara Finlands grönaste hamn, vilket kräver en mer miljövänlig verksamhet. Sammanfattningsvis har Kaskö hamn genomgått en betydande utvecklingsfas mot att bli en modern, digitaliserad frakthamn.
Kaskö hamn blickar mot framtiden
Trots sina prestationer stannar inte Kaskö hamn vid sidan av utvecklingen utan satsar kraftigt på framtiden. Planerna inkluderar bland annat att börja med regelbunden trafik av stora enheter. Dessutom kommer byggandet av havsbaserade vindkraftsparker i området att generera frakttrafik till hamnen, eftersom Kaskö hamn är specialiserad på hantering av stora vindkraftselement och eventuellt även deras konstruktion i framtiden. Ett annat projekt som ökar hamnens och hela områdets attraktivitet är en eventuell elektrifieringen och reparation av Suupohja-banan. Framtiden ser alltså ljus ut, och Kaskö hamns historia fortsätter i gynnsamma vindars tecken.